..det var våran tur

Hon är gravid,på 5,e försöket,på min månad,den månaden jag skulle haft..känns som om hon snodde den rätt under näsan på mej 5,e försöket!!
Det räknas ju inte ens, det är ju bara några test körningar,hon har tidigare barn,själv sitter jag helt utan,hon får ett till barn innan jag får mitt första!
Visst är jag glad för hennes skull,det kan ingen säga emot och det skulle bli helt perfekt om vi också lyckades!
Men det var MIN tur och MIN månad..hon borde fått vänta, ställa sig i kö,iallafall någon månad till..
Jag vet att om hon inte var gravid så skulle det inte göra mej gravid men jag hatar det där fåniga leendet och glädjen som hon utstrålar.. för jag vet,att det är exakt sådär jag skulle se ut om jag fick mitt plus!!


Uscha,ni måste tycka jag är knäpp som skriver så där,bara det att vi har försökt i snart 2,5 år men inget händer och det är så fruktansvärt frustrerande så det finns inte..
Varje gång hoppas man och tror att "ja,denna månad sker det" men så finns där inget plus och besvikelsen och tårarna kommer innan man hunnit lagt ifrån sig testet..
Medans andra går ut på krogen en Fredag kväll och raggar upp någon ensam stackare i baren,drar hem honom och någon månad senare så är hon gravid,hon som inte ens vill ha barn eller som inte hade tänkt sig att den där Fredagen skulle resultera i detta men som iallafall beslutar sig för att behålla det och hon är lyckligare än någonsin över att hon drog hem den där killen i baren för 9 månader sen!!


"Det är som ett mirakel när ett barn har blivit fött,ut
kommer en liten människa som ingen förut mött..
Ett spädbarn är så vackert och dess doft helt
underbar,det är nåt visst med blicken som är sällsamt
vis och klar..
Från den stund man tar emot den blir inget mer detsamma..
För ett barn förändrar livet för sin pappa och sin mamma..
Ett sånt hav av ömsint kärlek som plötsligt väller fram för
detta lilla under som ännu vägs i gram"

Dikten är skriven av Siv Andersson